Öppet brev till Anders Gerdin

Hej!
Jag heter Nattfjäril och jag minns att när jag var liten var Aftonbladet min favorittidning.
Så fort jag fick min veckopeng sprang jag och köpte den.
På fredagarna.
Mina knubbiga små pekfingrar färgades svarta när jag slickade på dem för att snabbare kunna bläddrade igenom de läckert gula och svarta sidorna, på jakt efter sinnlig stimulans och spännande nyheter.
Jag minns att min mamma brukade ställa fram ett glas mjölk och ett fat kanelbullar innan hon stängde dörren till mitt ostädade pojkrum med blåvita tapeter och en Cindy Crawfordaffisch på väggen.
Där satt jag.
Ensam.
Och läste.
"Nakenchock!"
"Tipsen som gör dig smal!"
"Dödens natt!"
Rubrikerna skrek ut sina hemska budskap. Och jag ryste av välbehag medan mjölken färgade min fjuniga överläpp vit som novembersnö.
Sedan kom fallet.
En ung man med lila plyschkostym, svettiga lockar i pannan och fuktiga hundögon började beskriva sin tuffa uppväxt som oskuld i småstaden.
Borta var spritindränkta krönikor inringda en tidig onsdagsmorgon från ett motell någonstans utanför Las Vegas.
En spoling på jakt, men inte efter sex, droger och rock'n'roll utan kel, latte och tvångsmässigt mys, hade ensam dödat den journalistik som fostrat hjältar som Ernest Hemingway, Hunter S Thompson och Jan Guillou.
Därför kräver jag att ni med omedelbar verkan gör er kvitt den falske profeten Ronnie Sandahl och hans harlequinosande prosa. Och jag har den perfekta ersättaren.
Nattfjäril ställer härmed sina tjänster till förfogande. Ett axplock av mina tjänster:
Osammanhängande texter med utgångspunkt i min småstadsbakgrund.
Korta meningar.
Pretentiösa texter. Eller opretentiösa om du föredrar det.
Analyser baserade på den livsvisdom ett ungt sinne har samlat på sig.
Diskret invävda slutsatser som syftar till att lyfta fram vilken fin kille jag är, framför allt för de kvinnliga läsarna.
Jag är också duktig på att tillbringa min tid på väg någonstans; caféer, söderkrogar, hemmet på landsbygden eller någon finkulturell kändis jag vill ställa in mig hos. Deadlines håller jag ibland, men bara om jag inte varit ute kvällen innan för då kopplar jag helst med Teletubbies och en cigg.
Referenser lämnas mer än gärna på begäran. Vill du se arbetsprover rekommenderar jag ett besök på min blogg Vi som alltid sa hora, som du hittar på http://www.visomalltidsahora.blogg.se. Du kan också mejla mig på [email protected].
Med en förhoppning om ett framtida samarbete.

Nattfjäril
P.S. Axel Kjolman kan kasta sig i väggen. Jag är Sveriges nionde mest lästa feministblogg enligt Bloggportalen.se och har säkert nästan 150 unika besökare om dagen. Ibland mer, men bara om jag skriver om bögar.

Kommentarer
Postat av: Ronnies Groupie

Ronnie... är det du?
Första halvan av inlägget var utan tvekan du som skrev.
Jag är så kär i dig. Jag älskar dig.
Ronnie, kom till mig nu!!!

2007-08-02 @ 17:29:04
URL: http://ronniesandahl.blogspot.com
Postat av: Simon

Korta meningar, grejer det.

2007-08-03 @ 01:57:44
URL: http://www.konstellerporr.com
Postat av: Cecilia

Det svider att erkänna, men det här var faktiskt ganska roligt. Trodde jag inte om dig.

2007-08-03 @ 10:16:06
URL: http://www.kristianstadsbladet.se
Postat av: Joni

Orka bry sig om svenska tidningar. Det finns alltid någon som ær bra.

2007-08-05 @ 01:39:52
Postat av: Esgieqroue

Åhåhå. Det är väldigt fint att du kör den inverterade Ronnie-grejen så konsekvent. Jag måste erkänna att jag inte riktigt fattade det första gången jag läste bloggen, vilket resulterade i en ganska korkad kommentar. Men nu fattar jag. Så härligt. Som ett ljus. Drabbande. Ett ljus genom hjärnan. Vitt ljus strålande genom synapserna. Jag förstår.

2007-08-06 @ 04:06:34
URL: http://esgieqroue.blogspot.com
Postat av: Sarah

Vem ÄR du?!

2007-08-10 @ 01:40:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0